Hur se ni på det faktum att vi tar prover på patienter där det egentligen inte är medicinsk indicerat, bara för att fylla i siffror till registret? Ska man utsätta patienten för den smärta och de risker som det handlar om när man tar en arteriell blodgas även om man inte har något behov av ex. aPO2 för den pågående vården? Har vi lagligt stöd att ta dessa prover för att föra statistik?
Denna fråga har vi diskuterat tydligt vid flera tillfällen och det är SIR:s åsikt att medicinskt onödig provtagning ej skall ske. SAPS3 ger möjligheten att få en förväntad mortalitet helt utan provtagningar och i modellen kommer då detta att resultera i att värdena förutsättes ha normala värden.
Vi är väldigt tydliga med att man dels endast skall räkna med värden som faller inom tidsfönstret en timma före och efter ankomst till IVA, men också att man skall verka för att ha bra rutiner så att man verkligen får till den indicerade provtagningen just under detta tidsförnster.
Om det inte finns medicinska skäl att ta prover så skall det således ej utföras. Dock finns ibland åsikter om provtagning som kan diskuteras. Flera representanter har t ex under åren uttalat att man inte tar blodgaser på intoxer regelmässigt, samtidigt som rekommendationerna från giftinformationscentraler och utbildningar inom dessa områden ständigt påtalar vikten av att generöst ta blodgaser. Här menar SIR at man självfallet har att följa medicinsk bästa kunskap som kan variera över tiden, men sammanfattningsvis så är det inte alltid sä lätt att alldeles tvärsäkert slå fast vad som är nödvändig eller onödig provtagning.
Som slutsvar så är alltså svaret på laglighet eller ej att vi självfallet inte har rätt att utsätta patienten för icke medicinskt indicerade åtgärder.