Öppna som pdf-fil i nytt fönster i stället
Ansvariga författare: Jan Martner, Thomas Nolin
Version 4.0
Fastställd 2007-02-16
Gäller från: 2007-02-16
APACHE-kodning inom Intensivvård i Sverige
APACHE” (Harrison, 2004) i Storbritannien. Det är därför viktigt för svensk intensivvård att vi samlar in nationella data. APS-beräkningen bör därför ske genom att varje parameters faktiska högsta och lägsta värde registreras, undantaget RLS/Glasgow Coma Score (GCS) där endast det sämsta värdet noteras.
Vad är intensivvård och vilka patienter ska APACHE II registreras?
Intensivvård är en vårdnivå och inte en vårdplats. Intensivvård definieras som avancerad övervakning, diagnostik eller behandling vid hotande eller manifest svikt i vitala funktioner.
Om detta kriterium inte är uppfyllt skall patienten ej klassas som intensivvårdspatient. Postoperativ vård som p.g.a. platsbrist, stängd postoperativ avdelning eller avsaknad av postoperativ avdelning sker på intensivvårdsavdelning är inte intensivvård. Däremot ska även vård på postoperativ avdelning som uppfyller kriterier för intensivvård klassas som intensivvård. APACHE registreras för barn < 16 års ålder.
För barn < 16 år ska PIM 2 registreras (se särskilt dokument om detta).
Intagningsorsak
En intagningsorsak ska anges för alla åldrar, oavsett att APACHE II endast beräknas för patienter ≥16 års ålder. Se SIR:s lista över Intagningsorsaker i eget dokument. I första hand väljs endera icke-operativa eller operativa intagningsorsaker. Operativa orsaker avser patienter som kommer inom 24 timmar efter genomgången operation/reoperation eller motsvarande, t.ex. interventionell radiologi. Icke-operativa avser alla andra, även de som tas till IVA för optimering innan akut kirurgi. Om ingen av dessa på något sätt är applicerbar så anges intagningsorsak ur gruppen ”Komplicerande tillstånd”. För patienter som vårdas på IVA för preeklampsi eller eklampsi anges dock alltid 3:16 oberoende om patienten kommer före eller efter vaginal förlossning eller sectio.
APACHE II intagningsorsaker.
Intagningsorsaker som är svåra att klassificera bör meddelas “SIR FoU”. Efterhand kommer därefter anvisningar att publiceras.
Acute Physiology Score, APS (0-60 poäng)
APS består av 12 olika parametrars värden under de första 24 timmarnas intensivvård. De registreras för alla intensivvårdspatienter ≥16 års ålder. I första hand ska högsta och lägsta faktiska värde registreras, undantaget RLS/GCS där det sämsta värdet noteras. I andra hand registreras det mest avvikande värdet inom intervall i APS-matris. För varje parameter används det mest avvikande värdet under de första 24 timmarnas intensivvård. Dessa 24 timmar kan även innefatta värden uppmätta innan patienten kommer till IVA, förutsatt att de är uppmätta i samband med att intensivvårds- eller anestesipersonal handhar patienten på väg till IVA. Detta gäller t.ex. under bedömning/behandling av mobil intensivvårdsgrupp (MIG) på akutmottagning, röntgenavdelning eller vårdavdelning, men inte prehospitalt. Peroperativa värden ska inte användas. Vid vårdtider < 24 timmar beräknas APS utifrån uppmätta värden under aktuell vårdtid.
Fram till 2007-12-31 kan summerade värden matas in. Rekommendationen är dock att istället ange de faktiska värdena (rådata) för ovanstående parametrar. Från 2008-01-01 skall de faktiska värdena rapporteras.
APS matris
|
POÄNG
Parameter |
4 |
3 |
2 |
1 |
0 |
1 |
2 |
3 |
4 |
|
Rektal temp. (°C) |
≥41 |
39-40,9 |
|
38,5-38.9 |
36-38,4 |
34-35,9 |
32-33,9 |
30-31,9 |
≤29,9 |
|
MAP (mm Hg) |
≥160 |
130-159 |
110-129 |
|
70-109 |
|
50-69 |
|
≤49 |
|
Hjärtfrekv. (min-1) |
≥180 |
140-179 |
110-139 |
|
70-109 |
|
55-69 |
40-54 |
≤39 |
|
Andningsfrekv. (min-1) |
≥50 |
35-49 |
|
25-34 |
12-24 |
10-11 |
6-9 |
|
≤5 |
|
Oxygenering |
|
|
Om FIO2 ≥0,5
Beräkna AaDO2 (kPa) |
≥67 |
47-66 |
27-46 |
|
<27 |
|
|
|
|
|
Om FIO2 < 0,5
Registrera PaO2 (kPa) |
|
|
|
|
>9,3 |
8,1-9,3 |
|
7,3-8,0 |
<7,3 |
|
aB-pH |
≥7,7 |
7,6-7,69 |
|
7,5-7,59 |
7,33-7,49 |
|
7,25-7,32 |
7,15-7,24 |
<7,15 |
|
S-Na (mmol/l) |
≥180 |
160-179 |
155-159 |
150-154 |
130-149 |
|
120-129 |
111-119 |
≤110 |
|
S-K (mmol/l) |
≥7 |
6-6,9 |
|
5,5-5,9 |
3,5-5,4 |
3-3,4 |
2,5-2,9 |
|
<2,5 |
|
S-kreatinin (µmol/l) * |
≥600 |
300-599 |
180-299 |
130-179 |
50-129 |
|
≤49 |
|
|
|
B-Hb (g/l) |
≥180 |
|
150-179 |
140-149 |
90-139 |
|
61-89 |
|
≤60 |
|
B-LPK (x 109/l) |
≥40 |
|
20-39,9 |
15-19,9 |
3-14,9 |
|
1-2,9 |
|
<1 |
|
GCS/RLS |
Se nedan! |
* Dubbla poäng vid akut njursvikt!
Värden i APS som avviker från det normala beroende av aktiv behandling riktad mot t.ex. kroppstemperatur eller vakenhetsgrad skall inte registreras (aktiv hypotermi eller sedering). Då noteras istället senast kända värde innan den aktuella behandlingen sattes in. För patient som ventilatorbehandlas anges om möjligt spontan andnings-frekvens före behandlingsstart. Om denna uppgift saknas användes eventuell patienttriggningfrekvens alternativt inställd ventilatorfrekvens. De mest avvikande värden för blodtryck och hjärtfrekvens under de första 24 timmarna anges oavsett förekomst av inotropa/vasoaktiva medel eller ej. Dokumenterade värden som bedöms fysiologiskt signifikanta ska användas d.v.s. korta avvikelser i samband med t.ex. intubation eller bolusdos av sedering tas inte med. Om patienten avlider används de värden som föregår den terminala svikten. Således medtages inte värden under eller omedelbart före hjärt-lung- räddning.
Oxygenering
Vid FIO2 ≥ 0,5 beräknas alveolo-arteriella gradienten med formeln:
AaDO2 (kPa) = (95 x FIO2) – PaO2 – PaCO2/0,85.
FIO2 (%) och Flödesschema (l/min) vid Syrgasbehandling
|
Flöde (l/min) |
Näskateter |
AGA-mask |
Hudson RCI-mask |
Reservoar-mask |
|
1 |
22% |
- - - |
- - - |
- - - |
|
2 |
24% |
- - - |
- - - |
- - - |
|
3 |
26% |
- - - |
- - - |
- - - |
|
4 |
28% |
33% |
- - - |
- - - |
|
5 |
- - - |
35% |
40% |
|
|
6 |
- - - |
37% |
44% |
56% |
|
7 |
- - - |
40% |
48% |
60% |
|
8 |
- - - |
- - - |
52% |
64% |
|
9 |
- - - |
- - - |
56% |
68% |
|
10 |
- - - |
- - - |
60% |
72% |
|
11 |
- - - |
- - - |
- - - |
76% |
|
12 |
- - - |
- - |
- - - |
80% |
Vid olika kontakter med leverantörer har det inte kunnat verifieras att siffrorna är helt korrekta!
OBS – Patientens minutventilation har avgörande betydelse!
Diskussioner med leverantörer: Yvonne Jansson & Jörgen Edman, IVA, CSK.
Skattning av Pa02
Om uppgift om Pa02 saknas kan Pa02 skattas utifrån uppgifter om 02-saturation och 02 tillförsel utifrån nedanstående tabell:
|
Skattningstabell för O2-saturation för användning när PaO2 saknas |
|
SaO2 |
80 |
81 |
82 |
83 |
84 |
85 |
86 |
87 |
88 |
89 |
90 |
91 |
92 |
93 |
94 |
95 |
96 |
≥97 |
|
PaO2 |
5,9 |
6,0 |
6,1 |
6,3 |
6,5 |
6,7 |
6,9 |
7,1 |
7,3 |
7,6 |
8,0 |
8,3 |
8,7 |
9,2 |
9,7 |
10,5 |
11,5 |
12,8 |
SaO2 är uppmätt O2-saturation (%) och PaO2 är kalkylerad PaO2 (kPa).
Glasgow Coma Scale (GCS)/RLS
I original APACHE II används GCS, och APS för denna parameter beräknas som (15 – sämsta GCS). Enligt etablerade jämförelser mellan GCS och RLS 85 kan nedanstående tabell användas som översättning till RLS (Walther, 2003). Oavsett om GCS eller RLS används till APS ska den sämsta bedömningen under de första 24 timmarna utgöra underlag för APS.
|
GCS-SCORE |
RLS 85 SCORE |
APACHE II CNS-SCORE |
|
15 |
1 |
0 |
|
14 |
|
1 |
|
13 |
2 |
2 |
|
12 |
|
3 |
|
11 |
|
4 |
|
10 |
3 |
5 |
|
9 |
|
6 |
|
8 |
4 |
7 |
|
7 |
|
8 |
|
6 |
5 |
9 |
|
5 |
6 |
10 |
|
4 |
7 |
11 |
|
3 |
8 |
12 |
Akut njursvikt
Vuxna
Akut njursvikt är inte definierat i APACHE II. En bra och väl förankrad definition av akut njursvikt har länge saknats. En consensuskonferens (Bellomo, 2004) har nu föreslagit att akut njursvikt definieras som ”Abrupt och ihållande reduktion av glomerulär filtration och/eller diures.” Enligt de så kallade ”RIFLE”-kriterierna som där presenteras föreligger akut njursvikt antingen när P-kreatinin tredubblats eller kreatininclearance minskat med 75 %, eller P-kreatinin är > 350 µmol/l med en samtidigt akut (ej närmare preciserat i tid) ökning med minst 44 µmol/l, eller om urinproduktionen varit mindre än 0,3 ml/kg/h under 24 timmar eller anuri föreligger sedan 12 timmar.
I tabellen nedan ses exempel på dessa kriterier med utgångspunkt från olika habituella kreatininvärden
|
P-Kreatinin (µmol/l) och Diures vid Akut Njursvikt |
|
Habituellt |
44 |
88 |
133 |
177 |
221 |
265 |
|
Svikt |
133 |
265 |
350 |
350 |
350 |
350 |
|
Eller: Diures < 0,3 ml/kg/h i 24 tim Eller Anuri i 12 tim |
Barn (<16 år)
· S-kreatinin ³ 2 ggr övre normalvärde för åldern alternativt s-kreatinin 3 gånger utgångsvärde för patienten (se tabell nedan).
Normalvärden för S-kreatinin med enzymatisk metod i olika åldersgrupper.
Ref: Tietz Textbook of Clinical Chemistry 3rd ed, Burtis & Ashwood eds, 1999, Saunders.
|
Åldersgrupp |
S-kreatinin |
|
0 – 1 vecka |
30 – 90* |
|
1 v – 1 månad |
20 - 60 |
|
1 m – 4 år |
10 - 40 |
|
4 – 10 år |
20 - 60 |
|
10 – 18 år |
30 - 90 |
* under första levnadsveckan påverkas
barnets S-kreatinin av moderns nivå.
Bortfall
Kvalitetskontroll kräver dokumenterade värden. Därför ska endast uppmätta, dokumenterade värden tas med. Om variabel saknas ska det registreras som ”missing value/null”. Den parametern ger då ingen APS. Om mer än två variabler saknas görs inte APS-beräkning, då det annars blir alltför stor risk för falskt låga och otillförlitliga APS.
Målet är att > 90% av intensivvårdspatienterna ≥16 år ålder ska APACHE-kodas.
Hos dem som ej APS registreras bör en bortfallsanalys göras:
- Patienten avliden innan provtagning för APS-beräkning hunnit göras
- Transport av patient innan provtagning hunnit göras
- Medicinsk indikation för provtagning saknas
- Annan anledning till ej utförd registrering
OBS - Barn < 16 år ska ej räknas med i bortfallsregistreringen!
Chronic Health Evaluation (CHE) (0-5 poäng)
Kronisk organsvikt eller nedsatt immunförsvar som föreligger innan inskrivning på sjukhus definieras enligt nedan:
Lever:
Biopsiverifierad cirrhos och dokumenterad portahypertension; episoder av övre gastrointestinal blödning på grund av portal hypertension, eller tidigare episoder av leversvikt/encefalopati/koma.
Cirkulation:
New York Heart Association klass IV, dvs. angina eller andra kardiella symptom i vila eller vid minimal ansträngning.
Respiration:
Kronisk restriktiv, obstruktiv eller kärlsjukdom som leder till allvarligt nedsatt arbetsförmåga, t.ex. oförmåga att gå i trappor eller att utföra hushållssysslor; eller dokumenterad kronisk hypoxi, hyperkapné, sekundär polycytemi, allvarlig pulmonell hypertension (> 40 mm Hg) eller respiratorberoende.
Njurfunktion:
Beroende av kronisk dialys (hemo- eller peritoneal)
Immunsystem:
Patienten har erhållit behandling som nedsätter infektionsförsvaret, t.ex. immunosuppression, kemoterapi, strålning, långtids- eller nyligen högdos- steroidbehandling, eller har en sjukdom som är tillräckligt avancerad för att dämpa immunförsvaret, t.ex. leukemi, lymfom eller AIDS.
Om patienten har någon av ovanstående kroniska organsvikter eller nedsatt immunförsvar så adderas poäng enligt följande:
· 2 poäng vid elektiv kirurgi
· 5 poäng vid icke elektiv kirurgi eller icke opererad
Ålder (0-6 poäng)
Eftersom tilltagande ålder är associerad med mindre fysiologiska reserver ges ålderspoäng enligt följande:
Ålder Poäng
≤44 0
45-54 2
55-64 3
65-74 5
≥75 6
Opereradstatus
Behövs för nedanstående beräkning av mortalitetsrisk samt i förekommande fall av Chronic Health Evaluation (CHE) poängberäkning enligt ovan.
Är patienten opererad?
1. Ja:
a. Akut
b. Elektivt
2. Nej
Beräkning av mortalitetsrisk
APACHE II poäng beräknas som summan av APS + CHE + ålderspoäng.
Mortalitetsrisken under sjukhusvistelsen (R %) beräknas enligt formeln:
Ln(R/1-R) = - 3,517 + (APACHE II poäng x 0,146) + (0,603, om akut opererad)
+ (diagnosrelaterad vikt enligt Knaus)
Referenser
- Bellomo R, Ronco C, Kellum JA, Mehta RL, Palevsky P, and the ADQI workgroup. Acute Renal Failure – definition, outcome measures, animal models, fluid therapy and information technology needs; the Second International Consensus Conference of the Acute Dialysis Quality Initiative (ADQI) Group. Critical Care 2004;8:R204-R212.
- Harrison DA, Brady AR, Rowan K. Case mix, outcome and length of stay for admissions to adult, general critical care units in England, Wales and Northern Ireland: the Intensive Care National Audit & Research Centre Case Mix Programme Database. Crit Care 2004;8(2):R99-R111.
- Knaus WA, Draper EA, Wagner DP, Zimmerman JE. APACHE II: A severity of disease classification system. Crit Care Med 1985;13:818-828.
- Knaus WA, Draper EA, Bergner M, Murphy DJ, Harrell FE. The APACHE III Prognostic System: Risk Predicition of Hospital Mortality of Critically Ill Hospitalized Adults. Chest 1991;100:1619-1636.
- Walther SM, Jonasson U, Gill H. Comparison of the Glasgow Coma Scale and the Reaction Level Scale for assessment of cerebral responsiveness in the critically ill. Intensive Care Med 2003; 29: 933-938.
Ändringshistorik
4.0 2007-02-16
Minustecken i nedanstående formel justerat. Detta är korrekt formel.
Ln(R/1-R) = - 3,517 + (APACHE II poäng x 0,146) + (0,603, om akut opererad)
+ (diagnosrelaterad vikt enligt Knaus)