En av intensivvårdens uppgifter är att möjliggöra donation
En väl fungerande donationsverksamhet är grunden för all transplantationsverksamhet. När det under pågående respiratorbehandling finns en misstanke om att patienten utvecklar total hjärninfarkt kan vård och behandling av vitala funktioner fortsätta fram till dess att diagnostiken, enligt läkares bedömning, har varit möjlig att genomföra.
Vården under denna period bedrivs för att man ska få en rimlig grund för prognosbedömning och kunna ta ställning till hur fortsatt vård ska bedrivas, eller för att säkert kunna konstatera att patienten utvecklat total hjärninfarkt.
All donationsverksamhet bygger på den avlidnes dokumenterade samtycke eller muntligt uttalade vilja, uttryckt genom de närstående.
I avsaknad av detta presumeras samtycke, d.v.s. man utgår från att den avlidne ställt sig positiv till organ- och vävnadsdonation, även om detta inte uttryckts klart.
Donation av organ för transplantation handlar om:
- Att ta: Får vi i sjukvården ta avlidens organ tillvara?
- Att ge: Jag som avliden har tidigare gett uttryck för viljan att ge!
- Att ta emot: Att kunna leva vidare tack vare en annan människas generositet,
ej på en annan människas bekostnad - Att ta tillvara: Vårt ansvar inom sjukvården att ta till vara identifikation och handläggning av möjliga organdonationer
- Att ta ställning: Allas vår rättighet och skyldighet. Kan ses som omtanke om närstående och ”ett testamente”