Frågor och svar
Tidigare frågor och svar finner du med hjälp av filtrera och sortera. Välj att filtrera efter datum, bokstavsordning alternativt kategori.
Ämne: Inkludering av behandlingsbegränsningar i SMR-beräkningar
Intresserad av att förstå hur behandlingsbegränsningar, såsom beslut om att inte påbörja hjärt-lungräddning, beaktas i riskjusteringsmodellerna som används för att beräkna Standardized Mortality Ratio inom intensivvården i Sverige. Inkluderas information om behandlingsbegränsningar i SIR:s nuvarande riskmodeller för SMR? Om inte, finns det planer på att implementera detta framöver? Hur påverkar behandlingsbegränsningar tolkningen av SMR-resultat enligt SIR:s erfarenhet? Uppskattar om ni kunde ge en kortfattad förklaring eller hänvisa till relevanta publikationer eller riktlinjer.
SMR beräknas som du säkert vet genom att dividera summerad observerad mortalitet med summerad mortalitetsrisk. Mortalitetsrisken beräknas med hjälp av en svensk rekalibrering av SAPS3 för 30-dagarsmortalitet. Den har justerats för svenska förhållanden, men bara genom justeringskoefficienter för omvandling av SAPS3 poäng till beräknad mortalitetsrisk. På denna sida finns SIRs riktlinje samt orginalpublikationerna för SAPS3:
https://www.icuregswe.org/riktlinjer/riktlinjer-gallande-registrering-lista/riktlinje-riskjustering/
I SAPS3 ingår inte behandlingsbegränsningar, mig veterligen ingår det inte i andra riskjusteringsmodeller heller.
Man har sett att den riskjusterade mortaliteten är högre när det finns behandlingsbegränsningar och man skulle därför kunna argumentera för att behandlingsbegränsningar skulle ingå i riskjusteringsmodeller:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33031145/
Om man filtrerar SIR-data så att bara patienter utan vårdbegränsning under vårdtillfället får man också en helt annan SMR:
Detta diagram visar dock vårdbegränsningar under hela vårdtiden.
När det gäller SAPS3 skulle man i så fall bara inkludera behandlingsbegränsningar satta innan IVA eller den första timmen på IVA. Beroende på vilket sjukhus och tex förekomst av IMA så varierar andelen patienter med vårdbegränsningar:
SIR | Utdataportalen
Detta diagram visar dock vårdbegränsningar under hela vårdtiden.
Om man lade till vårdbegränsningar i beräkning av mortalitetsrisk så skulle effekten av i vilken grad man tar patienter med vårdbegränsningar till IVA kunna minskas. Samtidigt finns det säkert lokala variationer i hur snabbt man registrerar vårdbegränsningar och vårdbegränsningar kan ju vara av olika grad för olika patienter. Så det blir sannolikt fortfarande inte en rättvisande bild och jag är tveksam till att ha detta inkluderat i den modell man använder för allmän beräkning av SMR. Däremot intressant att analysera och fundera över.
Ämne: Munvårdsrutiner för extuberade patienter
Hej! Var i kontakt med er 2018 angående omvårdnadsvariablen munhälsa om den fanns med i registret. Det fanns den inte. Jag disputerade 2019 inom området munvård på intensivvårdsavdelningar. Jag identifierade då en lucka i kunskapen gällande munvårdsrutiner till extuberad patienter. Mina frågor är: - Finns det munvårdsrutiner för extuberade patienter? - Finns variablen munhälsa i registret?
SIR har inga munvårdsrutiner och inte variabeln munhälsa i registret. Hur det ser ut på de olika intensivvårdsavdelningar vågar vi inte svara på.
Ämne: Diagnoskod vid CVK-relaterad infektion
Finns det en instruktion om att använda diagnoskoden T82.7 vid CVK-relaterad infektion? Har SIR någon idé om hur vi bör använda diagnoskoden Y95.9 (Vårdrelaterad infektion)?
T82.7 skulle jag använda vid en infektion i en SVP. CVK räknas inte definitionsmässigt till ett implantat Jag skulle i första hand använda T81.4. Skulle komplettera med en infektionskod och om det föreligger sepsis även R.65.1.
Men det finns minst 1 alternativ. T80.2 eller snarare T80.21 (en kod vi inte har i ICD10-SE) är den som rekommenderas i USA för CVK relaterad infektion.
Vi har inte funderat på hur eller om vi ska använda Y95.9
Ämne: PostIVA-uppföljning - Bortfallsorsaker
När en patient skrivs ut från IVA till ett annat sjukhus har vi ju inte möjlighet att följa upp patienten på vårdavdelningen. På frågan "Har kontakt etablerats inom en vecka efter utskrivning av uppföljningsteamet?" blir ju svaret nej. Samma sak om patienten har hunnit avlida på vårdavdelning innan uppföljning har kunnat genomföras. Skulle det vara möjligt att ha bortfalls orsaker till varför patienten inte har följts upp? Undrar också om denna statistik någon gång kommer att kunna ses på utdataportalen?
Precis som du skriver så finns det inte möjlighet att besöka patienter som flyttas till annat sjukhus, på vårdavdelning. Det är idag inte möjligt med bortfallskoda men vi tar med oss den frågan.
Ämne: VAP
Vi får meddelandet "Komplikationen SK-022 måste ligga minst 24 timmar in på vårdtillfället" och "En invasiv ventilatorbehandling om minst 48 timmar sammanhållen tid måste finnas registrerad innan en SK-020 kan inträffa". Betyder det att en patient som byter IVA intuberad aldrig ska ha VAP-komplikationen om pneumonin diagnosticeras för tidigt på avdelning 2?
Eftersom tidsramen börjar tidigast efter 48 timmar invasiv ventilatorbehandling på den egna IVA enheten så blir det så.
Ämne: HFNC - Högflödesbehandling
I dagsläget registrerar vi HFNC enbart som åtgärd. Fick frågan från en av våra läkare som reagerar på att vi då under syresättning "Förekom IVB/NIVB/CPAP?" svarar nej, vilket medför att vi inte fyller i FiO2 (%). En patient som nyligen vårdats hade PaO2 9,7 med 70% FiO2 i HFNC, men då vi inte fyllde i det blev hans EMR% betydligt lägre än vad den skulle blivit om vi hade registrerat NIVB och 70% FiO2. Gör vi fel när vi registrerar?
Med IVB/NIVB/CPAP avses invasiv-, non-invasiv ventilatorbehandling eller CPAP-andning. Högflödesgrimma ger inte lika högt kontinuerligt tryck som CPAP och räknas inte in. Ni gör på korrekt sätt, vid högflödesbehandling ska inte FiO2 registreras och EMR blir ofta lägre än vid NIV. Detta finns även beskrivet i riktlinjen för Riskjustering.